Del 81. Gustav Eriksson väljs till Sveriges kung.
Lördagen den 6 juni 1523 inleds med mässa i Strängnäs domkyrka. Efter mässan avlägsnar sig riksföreståndaren till sin bostad. De lübeckska sändebuden stannar kvar i kyrkan medan riksrådet sammanträder ute på kyrkogården.
Först fastställs frågan om kungavalet för de församlade herredagsmännen. De olika lagmännen för ordet inför sina respektive landsagors representanter:
Mickel Nilsson för Uppland
Henrik Erlandsson för Östergötland
Peder Erlandsson för Öland
Ture Jönsson för Västergötland
Nils Olofsson för Värmland
Johan Arendsson för Södermanland
Ture Bengtsson för Närke
Axel Andersson för Västmanland och Dalarna
Tord Bonde för Tiohärads
Knut Eriksson för Norra Finland
Ivar Fleming för Södra Finlands
Herredagsmännen visar sig enligt lybeckarnas redogörelse ”icke allena villiga utan glatt benägna” och gåvo ”herr Gubernatorn sin röst” varefter deras namn genom ”ärkedjäknen vid kyrkan i Strängnäs, Laurentius Andreae, såsom en notarie upptecknades.” Berend von Mehlen får uppdraget att underrätta riksföreståndaren och motta hans godkännande.
Därefter hyllas den nyvalde kungen i den så kallade Prästgillestugan vilket sannolikt handlar om Sankt Eskils prästgillesgård nära domkyrkoberget.
Herredagsmännen inkallas, och för dem föreläses artiklar ur Sankte Eriks lagbok och därjämte konungens ed. Ärkedjäknen i Strängnäs håller i boken, ”i vilken berörda ed var skriven” med några därpå lagda reliker framför Gustav som knäböjer med blottat huvud och med tvenne fingrar på lagbiken svär eden.
Den nyvalde konungen intar så sin plats. Undersåtarnas ed uppläses och var och en lagman svär konungen tro och huldhet.
Dagen avslutas med en officiell uppvaktning hos de lübeckska rådsherrarna av en disputation, bestående av Ture Jönsson, Berend von Melen, Axel Posse, Knut Bengtsson och Ivar Fleming. Vid uppvaktningen tillkännagavs det verkställda konungavalet, varjämte meddelades, att beslut fattats att ”till eviga tider icke välja någon främmande konung eller gubernator”.