6-13 april 1522

Del 48. Slaktmånad

Henrik Slaghecks attacker mot svenskarna runt Stockholm i april 1522.
Kartan: Ducatus Uplandia av Johannes och Cornelius Blaeu från omkring 1650.

I början av april 1522 sker flera svåra attacker mot svenskarnas läger runt Stockholm. Det är Henrik Slagheck som låter sina legoknektar göra vad de kan för att försvaga Gustav Erikssons positioner runt staden. Den 6:e slår man till med rytteri mot lägret vid Järva i Solna, norr om Stockholm. När greve Mauritz von Oldenburg märker hur dåligt svenskarnas läger är bemannat skickar han efter två fänikor knektar från staden. Lägret stormas och bränns. Dagen efter är det Sätralägret, söder om staden som som intas från sjösidan och förstörs.

De flyende svenskarna återsamlas vid det gamla lägret i Rotebro längre norrut (se bild). Men inte heller här får svenskarna någon ro. Fotfolk och ryttare under överste Heidersdorf går till attack i gryningen den 11 april. Lägret stormas och bränns.

Den 13 april angrips så svenskarnas anordningar vid Kodjupet och Stegesund i skärgården. Här har man försökt spärra av farleden med bommar och förskansningar för att hindra danskarnas sjöfart in till Stockholm. En dansk flotta intar nu skansarna och förstör bomverket. Därmed ligger staden igen helt öppen för kung Kristians flotta.

Detta är svåra motgångar för svenskarna och ett välkommet andrum för Henrik Slagheck som länge varit på defensiven mot de framstormande svenskarna. Ändå är pressen fortsatt stor på Henrik Slagheck. Hans legosoldater kräver ersättning för ”slaktmånad” (schlachtmonet) – dvs en månads sold för framgångsrik krigföring där fienden slagits i grunden. Förutom det plågas staden av skörbjugg och flykt av de svenska borgare som ännu är kvar. Stockholm lider…

18 april 1522

Del 49. Ett skepp kommer lastat med silver

I mitten av april anländer ett skepp till Lübeck från den svenske riksföreståndaren. Det innehåller först och främst en last av silver som betalning för den hjälp han fått löfte om. Gustav Eriksson har ju länge insett att han behöver Lübecks stöd för att kunna vinna kriget – främst i form av stridskrafter till sjöss men även manskap och förnödenheter. Och även om Lübecks handelsmän har ett eget intresse av att stödja svenskarnas frihetskamp så kommer man inte ge stödet gratis utan kräver både ersättning och privilegier. Ett sådant privilegium är tullfrihet.

Redan tidigare har Lübeck skickat krut, salpeter, harnesk och gevär så silvret är till dels en betalning för redan erhållen hjälp. Nu kommer alltså betalningen för detta och dessutom medel för utrustadet av en flotta till svenskarnas hjälp. Med silvret följer också ett brev med vädjan om evigt förbund samt en önskan om undsättning med krigsfolk, båtsmän, skepp, väskor, humle, salt och tyg.

Silvret sätter fart på de tyska handelsmännen som nu även skjuter till egna medel till den svenska expeditionen. Lübeck har bestämt sig – man kommer gå in i kampen på svenskarnas sida även om det innebär en krigsförklaring mot kung Kristian.

Nu rustar stadens handelsmän en krigsduglig flotta för de befälhavare som ska föra den till Sverige i maj….