10 augusti 1522

Del 55. Nödrop från Stockholm

Stockholm 1535. Detalj ur Vädersolstavlan av Urban Målare.

Kung Kristians man i Stockholm, Gotskalk Eriksson, beskriver i ett bekymrat brev den 10 augusti det svåra läget i staden; det råder brist på det mesta och där härjar sjukdomar, pest och skörbjugg. De kvarvarande borgarna beskattas hårt och hus rivs för att bidra till stadens försvar.

De svenska borgarna rymmer dagligen, dels på grund av skattetrycket, dels på grund av ”förrädiskt sinne”. Stockholms borgare var ju länge lojala med kung Kristian (se Befrielsekriget del 9) men när nöden tilltar växer tvivlet på den danske unionskungen. Även de lybska köpmännen tar till flykten till de tyska landsknektarna i svensklägret i Rotebro norr om Stockholm.

Den unionslojala besättningen på slottet är hårt pressad. Man är underbemannad, saknar artilleri och silver att betala de utländska knektarna – skottar och holsteinare – börjar sina. Man kan betala lön högst två månader till. Brevet vädjar till kung Kristian att undsätta Stockholm med krigsfolk, vapen, proviant och pengar.

Av vädjandena blir inte mycket av. Kung Kristian är nu ansatt från alla håll. Sören Norby återvänder visserligen till Stockholm i augusti från Finland men har inte med sig vare sig proviant, ved eller kol i någon större mängd. Inte heller har Norby med sig de artilleripjäser han tagit med sig från Tre Kronor under våren.

Samtidigt kryper svenskarnas inringning av staden återigen allt närmare Stockholm, förstärka med tyska landsknektar. Hur länge ska Stockholm under kung Kristian kunna hålla ut?

16 augusti 1522

Del 56. Lübsk-svenska flottan brandskattar Bornholm

Flottornas rörelser i augusti 1522

Idag för 500 år sedan erövras Hammerhus fästning på Bornholm av den gemensamma Lübsk-svenska flottan. Kriget på Östersjön är nu ett faktum och huvudantagonisterna är Lübeck och Hansan å den ena sidan och Danmark å den andra. Svenskarna måste i detta sammanhang närmast ses som hjälpstyrkor till Lübeck. Men om Danmark försvagas kommer det att innebära större chans för Sveriges frihetssträvanden. Att bryta den danska dominansen till sjöss är en avgörande faktor för att kunna erövra städer som Stockholm och Kalmar vilka försörjs via Östersjön.

Efter attacken på Bornholm fortsätter flottan till Helsingör som nedbränns den 23e augusti. Till slut görs ett tafatt men lönlöst försök att blockera infarten till Köpenhamn innan flottan fortsätter till Travemünde för att proviantera.

Danmarks huvudflotta under Sören Norby har under tiden återvänt till Stockholm från Finland. Norby har fått order att återvända till Danmark för att försvara moderlandet. Innan han gör det kommer han dock ställa till med förtret för svenskarna i Roslagen.

Tillsammans med Danzig förbereder sig nu Lübeck för den stora höstexpeditionen till Sverige vilken kommer att bli avgörande för Befrielsekriget.

28 augusti 1522

Del 57. Sjöräden mot Norrtälje

Östersjöns Herre, Sören Norrby, har fått order att snabbt återvända till Danmark med sin flotta. Den lübsk-svenska flottans härjningar måste stoppas. Snabbt korsar Norrby Ålands hav för en kort visit i Stockholm som ju ännu hålls av Henrik Slagheck.

Flottan ankrar sedan upp i Sandhamn som första stopp på väg söderut. Då Norby får reda på att Norrtälje i Roslagen fungerar som upprorsrörelsens inskeppningshamn skickas en eskader till staden för att bränna vad man kan.

Den 28 augusti dyker skeppen upp i Norrtälje. Fyra hanseatiska handelsskepp bränns och lasten går förlorad. Förmodligen var den avsedd för befrielsekrigarnas läger i Rotebro norr om Stockholm. Det står igen klart att den som kontrollerar vattenvägarna kontrollerar även Stockholm. För Gustav Eriksson blir det ännu ett tecken på det han redan vet; han måste få Lübecks flotta att gå mot Stockholm för att kunna säkra kontrollen över stadens och landets försörjningsvägar.

Medan Sören Norrby seglar vidare söder ut mot Köpenhamn förbereds i Lübeck en expedition mot Stockholm under hösten.

Sören Norrby, Östersjöns Herre. Verk som på osäkra grunder påstås föreställa Norrby.