Del 53. Kampen om Kalmar
Förutom Stockholm är det en viktig stad som befrielseupproret ännu inte lyckats inta sommaren 1522 – Kalmar. (Vi räknar då inte finska Åbo.) Kalmar är en viktig stad som ju även givit namn åt den union svenskarna nu revolterar mot. Här har Sören Norby sin marina bas och här finns en svårintaglig medeltida borg.
Redan i början av 1522 skickade Gustav Eriksson folk mot Kalmar där det i februari kom till ”en väldig skärmytsling” med fienden. Den slutar oavgjort och svenskarna tvingas dra sig tillbaka.
I april läggs befälet under Arvid Västgöte. Sören Norby är då på sin stora flottexpedition i Finland och Kalmar ligger öppet för angrepp från svenskarna. Förstärkta av folk från den lübska hjälpexpeditionen i maj kan belägringen i juni anta fastare former närmare staden. Hela sommaren belägrar svenskarna och de tyska förstäkningarna Kalmar. Det kommer dock inte till något avgörande och liksom i Stockhom har borgen fortsatt försörjning från sjösidan. Båda sidor bidar sin tid och hoppas på hjälp utifrån.