Del 16. Slaget om Västerås – följder
Segern för upprorssidan i slaget vid Västerås förändrar spelplanen för Befrielsekriget. Överste Heidersdorf skriver skriver till kung Kristian att det kommer att bli nödvändigt att utrymma Västerås på krigsfolk (unionssidan håller ju fortfarande slottet) och att hela landet riskerar att gå förlorat. Kung Kristians sida är nu på defensiven medan upprorsarmén planerar för fortsatt expansion.
Från Västerås kan Gustav Eriksson nu sätta sig i förbindelse med de södra landskapen och de uppror som pågår också där. (Dalkarlarna var ingalunda ensamma om att revoltera mot Kung Kristian.) Bud går till både Småland och Västergötland. I Värmland startar en egen resning när nyheten om segern vid Västerås når dem. Också i Östergötland vaknar nu en upprorsrörelse. Hela landet är i gungning.
Gustavs strategi är att hindra fienden från att koncentrera sina styrkor genom att gå till anfall på flera olika punkter samtidigt. Ett flertal styrkor avdelas för att belägra de viktigaste slotten, Nyköpings slott under Lars Petersson, Örebro slott under Olof Bonde, Stegeborgs slott under Arvid Västgöte och Västerås slott under Lambrekt Matsson. Sörmlänningarna belägrar Hörningsholm.
En annan viktig följd av slaget är att upproret kommer i besittning av Sala silvergruva. Det gör att man kommer att kunna prägla silvermynt och därmed kan betala både inhemska knektar och krigshjälp från utlandet. Det är dyrt att bedriva krig och ingen kan i längden segra utan en krigskassa.
Gustavs egna kärntrupper tar nu sikte på Uppland och Uppsala. Men där sitter den hårdföre fogden Bengt Bjugg som kommer att bjuda hårt motstånd…