Månad: maj 2023

Del 74. 60 knektar håller Kalmar.

Kalmar är, liksom Stockholm, i maj 1523 ännu i danska händer. Men händelseutvecklingen går nu snabbt.

För Sören Norby som från sin bas i Kalmar väntat på nya order från kung Kristian vänds allt över ända när kungen går i landsflykt och Fredrik blir ny dansk kung. Norby seglar då till sitt huvudfäste i Visby men lämnar 60 knektar kvar i Kalmar. 30 på borgen och 30 i staden som växlar om.

Norbys order till knektarna är att om de inte kan hålla staden längre av brist på förnödenheter eller svenskarnas övermakt så ska de ”bringe allt det svenske folket i Kalmare om halsen (dvs halshugga), samka allt det gods och ägor där finnas kunde till skepps, bränna av staden och slottet och givande sig så till Wijsby.”

Denna skrämmande order kommer dock till kännedom för Kalmars borgare. De sätter sig då i kontakt med befälhavarna för den svenska belägringshären utanför staden, Arvid Västgöte och Peder Hansson. Man träffar en överenskommelse med svenskarna om att borgarna natten till den 27 maj ska lämna den norra stadsporten öppen…

Del 75. Stockholm begär dagtingan.

I maj 1523 ger Gustav Erikssons långa belägring av Stockholm till slut resultat. Staden, nästan tömd på vanligt folk, lider brist på allt och den danskledda garnisonen på Tre Kronor under Henrik Slagheck begär nu dagtingan – alltså förhandlingar – ”ty de hade brist på alla nödtorfter, synnerlige på fetalien (livsmedel)”.

Men förhandlingarna går trögt. Henrik Slagheck önskar inte ha att göra med Gustav Eriksson utan söker i första hand förhandlingar med Lübeck som man hoppas ska kunna ge mera fördelaktiga kapitulationsvillkor. Gustav ser med ogillande på sådana initiativ.

På Svartsjö i Mälaren håller Gustav egna förberedande överläggningar med lübeckarna Bernd Bomhauwer och Hermann Plonnies om vad man kan och inte kan acceptera i samband med att danskarna uppger staden. Den 26 maj sänds lübeckarna som en förhandlingsdelegation till Stockholm för att inleda överläggningar med Henrik Slagheck. Men man kan inte komma överens om villkoren. Gustav Eriksson kan inte acceptera kraven från danskarna. Förhandlingarna avbryts då Herredagen närmar sig och såväl svenskar som männen från Lübeck måste bege sig till Strängnäs…

Del 76. Kalmar erövras.

Natten till den 27 maj lämnar Kalmars borgare norra stadsporten öppen. Allt enligt den hemliga överenskommelse man träffat med den svenska belägringshären utanför staden under ledning av Arvid Västgöte och Peder Hansson.

I en avledningsmanöver drar svenskarna först med sina knektar utanför stadsmuren mot den södra porten med vajande banér och drar på så sätt stadens danska knektars uppmärksamhet till sig i det att de tror det är där som de att kommer bli attackerade.

Samtidigt stormar svenskarna in genom den öppna norra porten och överrumplar de danska knektarna som ”tas vid halsen”.

Slottet lyckas hålla stånd men sätts under belägring av svenskarna. Efter en vecka faller även slottet när besättningen ger upp. Kalmar är nu i svenskarnas händer.

Del 77. Herremötet i Strängnäs inleds.

Äntligen är man samlade till Herredagen i Strängnäs! Förutom den svenska makteliten är där också representanter från Lübeck, angelägna att nu få de utlovade privilegierna bekräftade. Men för det behövs ett fulltaligt svenskt råd.

Mötet inleds nu därför med att komplettera rikets råd. Biskoparna i Skara, Strängnäs och Västerås – Peder Sunnanväder – utses, liksom flera värdsliga stormän. Biskoparna stod över de övriga rådsherrarna i rang, undantaget rikshovmästaren, vartill utses Ture Jönsson, och riksmarsken, som blir Lars Siggesson Sparre. I rådet ingår även bland andra Erik Fleming och Tord Bonde. Riksföreståndaren Gustav Eriksson själv intar den främsta platsen i rådet vilket visar att han otvivelaktigt är landets ledare, redan innan kungavalet.

Mera uppseendeväckande är att tysken Berend von Mehlen får ta plats i rådet, vilket skulle bestå av enbart svenska män. Förklaringen måste sökas i den nyckelroll han spelat under Befrielsekriget men också i de avgörande kontakterna med Lübeck. von Mehlen blir lite av en nyckelspelare under dagarna i Strängnäs.

Herredagens första dag är därmed till ända. Nu måste man ta tag i frågan om de utlovade privilegierna till Lübeck.